KIMNAR

Det här med vikten hörrni
Nu tänkte jag skriva av mig lite om det infekterade temat vikt och graviditet. Jag var själv hos barnmorskan idag, någonting som ska anses kul och lite motiverande tror jag men för mig är det tvärtom. Att veta att jag kommer behöva väga mig under besöker svärtar ner hela dagen och gör mig superdeppig. Trodde inte att det här med vikt var så djupt rotat i mig men det är visst mycket värre än jag trodde. Min barnmorska gör ingen stor grej utav det hela utan säger nästan ingenting om vikten, ändå känner jag mig som en Biggest loser deltagare som gått upp i vikt när hen ska väga sig framför tv-kamerorna.

Jag förstår givetvis att det är relevant att hålla koll på vikten och så med tanke på hälsan, men jag förstår faktiskt inte vitsen med att någonting ska anses "normalt". Bara man googlar "viktuppgång+gravid" så kommer pekpinnarna fram. 12,5 kilo är den viktuppgång som anses normal och allting utöver det är bara onödiga tjockiskilon. De 12,5 kilona är fördelade på:

Moderkakan: 650 gram
Fostervatten: 800 gram
Livmoder: 1 000 gram
Bröst: 500 gram
Blodvolym: 1 250 gram
Vätskeansamling: 1 300 gram
Kroppsfett: 3 500 gram
Bebis: 3 500 gram

Det är så det ska se ut och allting utanför den ramen är bara lathet, dålig kosthållning och osunda matvanor. Jag orkar faktiskt inte med den här hetsen. Gjorde själv en kvantitativ undersökning och googlade mig in på familjeliv.se (prisa Gud för denna sida ibland alltså) där kvinnor i min vecka hade gått upp allting ifrån 3,5 till 25 kilo. Min slutsats är således att det inte finns någonting som kan kallas för "normalt" i det här fallet. Varje graviditet är olika och jag tror att i alla fall jag själv skulle må bättre av att slippa ställa mig på vågen hos barnmorskan vid varje besök. 



Såhär ser min mage och kropp ut i vecka 29. Jag har gått upp 12 kilo so far och jag har nog många fler att ge, kämpa på alla havande där ute! Kroppen är fasen först och främst en bebismaskin som producerar en människa (!!!) kan vi inte bara fokusera på det istället på vad den väger? Hej och tack för mig. 
 
#1 - Ellie

Min uppfattning efter två graviditeter är att det är väl främst för sin egen del som man kanske inte ska låta vikten dra iväg under graviditeten. Det är i alla fall så jag har tänkt. Sen är det helt klart så att alla är vi olika. Vissa samlar massa vatten och går upp hur mycket som helst. Jag själv gick upp ca 12-15 kg med båda barnen. Självklart är det trist när en viss vikt anses vara normalt och allt annat ses som fel. Så ska det inte vara och så är det ju inte för alla graviditeter är ju unika. För även om jag gick upp ungefär lika med båda barnen så var graviditeterna i sig helt olika. Med första barnet var graviditeten underbar med undantag för mycket obehag på slutet, med andra hade jag hemsk foglossning och var mestadels stillasittande under andra halvan av graviditeten.

Svar: Jag förstår precis hur du tänker, självklart är det i all välmening att vi ska hålla koll på vikten under graviditeten, för det egna välmåendets skull. Det är precis som du säger att alla graviditeter är olika och kan skifta otroligt mycket från person till person, från graviditet till graviditet. Önskar bara att vi kvinnor för en gångs skull kunde få komma bort ifrån vikthetsen, om än bara för 9 månader då vi borde få fokusera på att vi producerar barn. Tack för din kommentar, vilken fin blogg du har!
KIMNAR

#2 - Yohanna af Skovde

Eller hur, jag tror att nog många mår dåligt av att väga sig utan att vara gravid, men att det är så stort fokus på det när man dessutom kanske har foglossning eller bara kan äta margarita utan att kräkas så gör man inte sitsen bättre. Däremot så köper jag att det är enklare och bättre för kroppen fysiskt sett att vara i form (inte synonym med smal) innan man blir gravid - men då pratar vi om förebyggande träning med fokus på bäckenbottenmuskulatur och core innan man ens börjar avla barn.

Svar: Håller helt med dig alltså. Själv kunde jag bara äta Billys panpizza de första tre månaderna pga illamående kan lova att vikten va det sista jag tänkte på. För mig kom det som en chock när jag sen började gå upp i vikt och märkte att jag skulle följa någon himla kurva hos min barnmorska? Förstår givetvis vitsen med att vara i form för att orka bära upp graviditeten, men den här tränings- och vikthetsen som jag tycker florerar i media och på nätet tycker jag är vidrig. Låt varje graviditeten vara individuell, precis som alla bebisar och mammor är det! Tack för din kommentar, vilken fin blogg du har!
KIMNAR

#3 - Jennifer

Hej och TACK för detta inlägg.
Jag är i vecka 28 och har själv gått och irriterat mig på denna (förbannade) vikthets. Jag har gått upp sju kilo. Helt okej, jag bryr mig inte så mycket.
Jag längtar tills bebis är här och jag får njuta så länge jag vill först innan jag ens kommer fundera på träning (som också är en hets jag blir förbannad på....).
Kan inte nyblivna mammor njuta av den första tiden med sitt barn och strunta i att gå ner gravidkilon och gärna tio kilon till på några få månader..?

Nåja, tack än en gång för inlägget. Och ALL Lycka och välgång med bebis! :)

Svar: Tack själv för denna fina kommentar! Håller med dig så himla mycket. Blir så förbannad på den här hetsen. Och trött på alla nyblivna mammor som måste lägga upp sina före- och efterbilder på Instagram. Jag tänker lägga fokus på mitt barn istället för att gå ner mina gravidkilon.
Stort tack för peppen. Grattis själv till bebis, önskar dig all lycka!
KIMNAR

#4 - Anonym

Åh jag instämmer till fullo! Är själv i vecka 32 och bävar inför vägningen på varje rådgivningsbesök. Att man aldrig ska få en "paus" från den här jäkla vikthetsen! Ta och kolla in min relativt nystartade blogg där jag bloggar om vardagen som förstföderska och hur livet ser ut när ens sambo nyss blivit fängslad. Kram!

#5 - mammagravid.blogg.se

Åh jag instämmer till fullo! Är själv i vecka 32 och bävar inför vägningen på varje rådgivningsbesök. Att man aldrig ska få en "paus" från den här jäkla vikthetsen! Ta och kolla in min relativt nystartade blogg där jag bloggar om vardagen som förstföderska och hur livet ser ut när ens sambo nyss blivit fängslad. Kram!

Svar: Tack för din fina kommentar, så skönt att vi är fler som känner likadant! Vilken fin blogg du har, ska följa dig och din resa. Önskar dig lycka till med allt!
KIMNAR

#6 - queenbee.blogg.se

Håller med dig, jag som redan hade extra kilon innan jag blev gravid fick frågan flera gånger hur min kost såg ut. Jag kände att då jag har hypoterios som gör det svårt o gå ner fick pekpinnar om att det ej ska ätas onyttigt. Vilket jag sällan gör, mest tack vare en super sambo som jämt lagar mat hemma. Nu gick jag aldrig en full graviditet utan bebis kom i v.28+2 och med 6kg upp bara på vågen gjorde det inget för mig. Dock när jag kom in på sjukhuset fick jag väga mig och sen flera gånger innan bebis ens kommit ut samt frågor om min kost igen.. och tillägga att jag inte är såå himla tjock!

Svar: Tack för din kommentar och din historia! Önskar att jag bara kunde blunda och inte lyssna på alla pekpinnar och åsikter om vikt, men det är svårt när det sitter så djupt rotat i en. Vilken fin blogg du har förresten!
KIMNAR

#7 - Ella

En stor viktuppgång eller en redan från börja överviktig kvinna blir på direkten en riskpatient på förlossningen oavsett hur normal gradienten varit. Det är inte hälsosamt att vara gravid eller föda barn när man väger för mycket, det är en risk för kvinnans liv.

Svar: Hej Elin! Precis och ur den synvinkeln förstår jag precis varför det är viktigt att hålla koll på vikten. Men för en person som inte har ett för högt BMI innan graviditeten (exempelvis jag) ser jag faktiskt inte vitsen med att vikthetsa. Tack för din kommentar, ha det fint!
KIMNAR

#8 - Rebecka Lindström

Mycket bra skrivet! Jag väntar också barn till i juli, har inte velat veta en enda gång hur mycket jag gått upp, superhärligt tycker jag! :D
Btw vilken bra och rolig blogg du har!

Svar: Tack så mycket och tack för din kommentar! Åh vad skönt det låter, min barnmorska låter mig läsa av vikten själv på vågen så det är svårt att missa tyvärr. Kanske ska be henne göra det själv nästa gång. Tack så jättemycket, jättefin blogg du med. Lycka till med julibebisen!
KIMNAR

#9 - Erika

Så rätt, där finns verkligen inget normalt utan alla är vi olika! Min bm väger inte alls förutom vid första besöket. Jag ska också ha barn i juli och för två veckor sedan när jag var i vecka 29 hade jag gått upp kring 10 kg och mer lär där ju bli. Och vem bryr sig? Vi ska ju få en bebis! :)

Svar: Tack för din kommentar! Så skönt det låter att slippa bli vägd, kanske skulle ha bett om det från början helt enkelt. Så kul att du också ska ha barn i juli, önskar dig all lycka till med bebisen och resten av graviditeten! Jättefin blogg förresten.
KIMNAR

#10 - biktopia.se

Härligt att läsa! Jag är inte gravid med trots det så är det den enda jag tänker på... hur mycket man "får" gå upp när man väl är där. Vad är rätt vad är fel.. finns det ens ett svar på den frågan. Härligt inlägg och lycka till med den fortsatta graviditeten!

Svar: Tack så mycket för din kommentar! Kul att du hittat hit och vilken fin blogg du har.
KIMNAR

#11 - Anonym

Håller med! Tycker med det är så löjligt. Min förra graviditet gick jag upp nio kilo och innan den vägde jag 45 kilo så är underviktig enligt bmi. Gick ner de 9 kg på fyra dagar efter förlossningen men fick då höra att jag var tvungen att gå upp 5 kilo för att kunna amma. Så gjorde det och ammade på i två år men efter cirka ett år gick jag ner de fem kilo. Dvs tillbaka på normal vikt för mig. Sen när jag blev gravid igen så vägde jag 44 kg. Direkt sa barnmorskan ja förra gången gick du upp nio kilo så vi försöker att inte gå över det denna gången heller bara nää nää fy så farligt det vore om jag gick upp tio kilo så löjligt. Får det att låta som man vore värsta elefanten. Väger som sagt under bmi, ett kilo mindre än förra inskrivningen. Hade en super lätt förlossning och graviditet sist så är i god form tycker det är löjligt att det ska va sånt fokus på det. Hade förstått det om jag kom in och låg på långt över bmi och förra gången hade gått upp en massa.

Svar: Tack för din kommentar och tack för att du delade med dig av din historia. Jag håller helt med dig, oavsett om man är underviktig, normalviktig eller överviktig tycker jag det borde fokuseras mindre kring de där "magiska kilona" som man ska gå upp.
KIMNAR

#12 - Hanna

Jag håller också med. Någon gång vore det fint att slippa bekymra sig över vikten.

Svar: Tack för din kommentar! Skönt att vi är så många som håller med, låt oss få 9 månader utan vikthets tack.
KIMNAR

#13 - Viktoria Uhlin

Min syster som är lite överviktig gick själv ned i vikt av graviditeten. Tror att hon totalt gick upp cirka 5 kg, alltså mindre än vad bebis + tillbehör väger. Pekpinnar är för gamla förlegade tankesätt. Patriarkatet försvårar allt, men det går att kämpa mot det. Var gravid, gör det som verkar mest naturligt, skit i allt annat. Kram och lycka till!

Svar: Tack så jättemycket för din fina kommentar! Stärkande med alla peppande berättelser. Ska verkligen försöka skita i vikten resterande tid av min graviditet och så krossar vi patriarkatet en liten bit i taget. Kram!
KIMNAR

#14 - Hanna

Väldigt bra skriver och ett viktigt inlägg! Jag är själv inte gravid men vikthets och viktfokus finns ju här i samhället oavsett om man är gravid eller inte. Jag önskar att fler vågade strunta i vågen och att väga sig och istället lyssnade på sin egen kropp och känslan den ger dig. Så länge man inte är sjukligt under- eller överviktig och då saknar självinsikt och har en felaktig kropps- och verklighetsuppfattning tror jag de allra flesta vet själva hur stora/små som är lagom för dem att vara. En siffra på vågen är en siffra och jag tycker det är sjukt att en siffra ska ha så stor makt! Se på din kropp istället, känn hur den känns, hur du mår och så vet du om du väger lagom mycket eller om du borde gå upp eller ner. Tycker även att BMI borde slopas. Också ett galet fokus på en siffra och BMI stämmer dessutom dåligt då man enligt det mätsättet ofta är överviktig om man har mycket muskler.
Lyssna på din kropp, försök glöm allt vad våg och siffror heter och njut av din graviditet! Titta bort nästa gång du väger dig om du vill!
Kram och lycka till med bebisen! <3

Svar: Tack så jättemycket för din dina kommentar! Så himla smart du är och jag håller med om allt. BMI känns som den dummaste grejen som någon har uppfunnit, hur kan det vara ett index som ska gälla för alla människor, alla har ju olika kroppstyper? Jag ska verkligen försöka att släppa vikten under resterande tid av graviditeten och bara se till hur jag mår. Tack igen!
KIMNAR